det är så hemskt så jag nästan inte orkar mer själv. för cirka tre månader sedan tog min pappas bästa kompis självmord. han var som  farbror till mig och min lillasyster hade varit med under hela vår uppväxt och var verkligen som en i familjen. när han dog så bröt jag ihop. förstod inte hur något sådant här hade kunnat hända, förstår inte hur dom tänker. själv tycker jag att det är riktigt fegt att ta livet av sig. lämna allting bakom sig, lämna sina familj han hade fyra barn. förstår ni, fyra barn utan sin pappa. hur kan man fortsätta leva som barn till honom, jag hade nog inte klarat det om min pappa gick bort. den känslan av att han inte skulle finnas här är obeskrivlig.

nu fick vi reda på idag att min lillasysters bästa kompis har hängt sig, vi satt här, på mitt jobb och hon började gråta. hon hade fått reda på det genom en kompis, hängt sig! 16 år? han var bara 16 år? just nu ligger han nedsövd på sjukhuset med hjälp  resperator som hjälper han att andas, men dom vet aldrig om han kommer vakna upp igen. jag började stor gråta... känner inte ens personen men tycker det är så otroligt hemskt att en 16 årig pojke inte kan vara glad för det livet han fått. förstår verkligen inte vad som händer längre.. alla tänker på att ta självmord nu förtiden. tror ni det är så lätt? ni gör mer skada när ni försvinner, alla släktingar vänner som kommer sitta och gråta för att ni är borta.. förstår verkligen inte...

känner mig otroligt nere just nu så ska man jobba i sex timmar till. ussh!! fyfan.